Verkligheten.. och drömmarnas land

Även fast båda vet att detta kan vara en chans som inte kommer dyka upp någon mer gång, så tvivlar dem. I tystnaden så tänker hon för sig själv. Varför?, varför ska jag alltid få tag och falla för dem omöjliga. Varför inte ta en som är inom mitt räckhåll? Hon vaknar av ett pip och känner värmen i sig stiga. Ibland så känns det som om vi inte har något gemenasamt och att allt vi säger inte betyder något. Men så kommer den känslan ibland att det ända jag vill är att du ska vara med mig och att jag kan vänta tills du har tid med mig. Dem båda vet att detta är deras chans men ändå så låter dem den dyna bort.

Allt dem har pratat om. Allt vi har talat om tänker hon, betyder inget för honom. Vi kanske skulle avsluta det med en gång innan någon blir besviken. Ska jag gå och hoppas att den dagen ska komma. Jag går ibland och tänker på hur mitt liv hade sett ut om du inte fanns i mitt liv. Svaren blir att jag skulle slippa tänka så mycket och att allt skulle bli så mycket lättare. Men sen kommer jag på att det är inte det jag vill. Jag vill ha någon att tänka på, jag vill ha äventyr att inte veta vad som händer härnäst. Hon tar ett djupt andetag och somnar in i drömmarnas värld. Där du finns hela tiden, där hon varje natt får vara den hon vill vara. Inte den som alla bara använder för att dem behöver det. Utan att hon får bli behövd för att dem vill det.

(ska nog lägga till att detta är en del av den novell jag skrivit, tänkte att ni kunde få läsa lite och säga om det är bra eller anus? ) hahah