torsdag 28 februari 2008


Räcker ut mina händer till gud och hoppas på att du kan ta slut på det här nu. Jag orkar inte, jag kan inte låtsas att det är lugnt med mig längre. Men samtidigt så vill jag inte att personen ska få som den vill. Den vet mycket väl att den fångat mig och fått mig runt sitt lillfinger. Alla dessa ord tar kål på mig, jag vet att jag ska stå på mig. Men hur ska jag kunna det när jag hör det hela tiden, när allt är som det aldrig hänt något. Ska jag spela med, ska jag medvetet visa vad jag tycker, ska jag försöka på något sätt att lurka fram vad jag känner och tycker. Men va fan personen bryr sig säkert ändå inte, var bara ett mellanting som man leker med tills man hittar något eget. Sitter och lyssnar på Ingen vill veta vart du köpt din tröja med Raymond och Maria. Så sjukt bra låt, saknat den. Nu har jag bara en sak kvar att säga: Im the gril of your dreams masquerating as your best friend...

onsdag 27 februari 2008


Tankarna bara snurrar runt i huvudet på mig. Vet inte vad jag ska säga, vet inte vad jag ska tycka. Känslorna finns inte där, det är helt tomt. Som någon tagit bort allt från mig. Trött, mår illa, kissnödigt ständigt, svullen runt magen. Usch, detta ska vara vänliga veckan, den har vart allt annat än vänlig. Jag bara vill lägga mig ner och sova, men det kan jag inte för då blir jag rastlös och mår mer illa än innan. Kan någon svara vad som är fel på mig? snälla jag vill ha ett svar nu så jag kan bota det. Tänker så hjärnan snart sprängs, jag orkar inte med sånt här. Det skulle vara en bra vecka det ska vara en rolig vecka jag flyttar ju. Men just nu så finner jag ingen lycka alls, jag kan inte le. För jag är inte glad. Jag vill bara lägga mig på sängen och grina, böla böla böla... det har jag vart bra på ett tag nu. Iofs så har jag aldrig vart normal, men för en gångs skull så orkar jag inte. Vill inte må illa, vill inte behöva springa på toan, vill inte se ut som en knubbis och jag vill verkligen inte visa den sårbara sidan. Jag vill bara vara normal en gång i mitt liv. Ett problemfritt liv, jag begär bara en dag från all otur som jag har. Dagarna är bara sega och tråkiga. Vänliga veckan far åt helvete med den. ( bilden är bara där för att det inte ska se tråkigt ut med bara en massa jävla text, sen så ser man tjockis magen )

tisdag 26 februari 2008

Nu vet jag vad som krävs för att man ska klara sig på en cykeltur i Laggarhult. Ringde på klockan en gång, två gånger, tre gånger, fjärde gången höjde jag rösten och sa ursäkta mig. Inte en enda jävla reaktion på dem tre som går framför mig, dem gick i rad. Jag bestämde mig för att ta en risk jag körde ut på gatan då hör jag en röst säga: Du kan använda ringklockan så flyttar vi på oss. Trodde jag skulle spricka av ilska. Detta händer mig minst sagt flera gånger i veckan och nu är jag så trött på det. Gamla kärringar och gubbar, vad fan har dem ute och göra. Dem är ju fan är fara i trafiken bara dem går. Hur fan kan det vara möjligt kanske du undrar, och då ska jag göra dig besviken. Jag har inte en jävla aning, en sak som jag konstaterat är att dem är det.

Vad är det som krävs då? Jo ett hagelgevär är vad som krävs, så jag några meter innan kan ta fram det och skjuta dem i benet så dem är still och ligger där så jag kan cykla förbi, men jag är ju inte helt galen så jag jag ringer så klart 112 och informerar om att det ligger en tant/ gubbe på cykel/ gångbanan i Laggarhult, att jag tyvärr är i brådska så jag kan inte stanna och kolla om dem överlever. Men det är klart att dem inte dör, inte hoppas jag det. Och om dem gör det så finns det så många fler så det spelar ingen roll. Förmodligen så är det inte heller av skottet, utan av chocken, pga deras dåliga hjärta. Så när dem gör en obduktion sen så är det inte den som sköt som får skulden utan då är det hjärtat som la av. Very nice. En sak som är säker att nästa gång jag träffar på en idiot som inte hör när jag plingar eller ursäktar så ska jag fan köra upp brevid dem tätt intill och skrika allt var jag har: SKAFFA HÖRAPPARAT SÅ TANT HÖR, MAN VET ALDRIG NÄR NÅGON KOMMER MED ETT HAGELGEVÄR OCH SKJUTER ER!...förmodligen hör dem inte det, så då tar jag upp min lapp ur jackan där jag har en bokad tid med en öronläkare!

För alla er cyklister i Laggarhult och i Katrineholm, börja använd cykelhjälm. Nu kommer våren snart och dem små jävularna kan gå ut igen utan att halka och bryta deras sköra ben. Cykelhjälmen hjälper er när ni måste veja ut på vägen och bli på körda av bilar.

måndag 25 februari 2008

Vilka är dem små monsterna i skogen som skrattar? En fråga som aldrig kommer få något svar. En sak är säker usch för den stackarn som får tjejen som talar med Jenny. Skrattet skär genom öronen. Usch usch usch hahah om ni har några frågor är det bara att ställa dem hahah jag vet att det är mörkt men ni skulle blivit rädd om ni såg Jenny och den mystiska tjejen

söndag 24 februari 2008

Känslor vad betyder dem egentligen? Att man kanske skriver något som får en att bli irriterad, ledsen, besviken. Vad spelar det för roll. Människor är så grymt jävla egoistiska och skiter fullständigt i vad och hur person det handlar om reagerar. Hur kan man vara så jävla känslosam. Bara en så enkel sak som att kommentera anonymt, stå för det ni tycker annars kan ni hålla det för er själva. Ni får bara personen att fundera och undra om det är en person i sin omgivning som tycker så. Ni får den personen att känna sig lite mindre värd, känna sig osäker. Va fan är det för jävla mening att kommentera "Bröst är bara fett", jasså det säger du. Så onödigt. Varför vara anonym, varför inte stå för det. Jag menar jag tar väl inte illa upp om du kollar på en bild och anser att Bröst bara är fett. Jag ska då berätta den största funktionen dem har : Deras främsta praktiska funktion är att bistå med modersmjölk till spädbarn, du vet en liten bebis som du var när du var liten. Det är inte så att jag blir jätte arg men lite smått irriterad blir jag.

Bröst, ja för en del så är det bara fettklumpar. För mig är det inte bara det, för mig är det faktisk något viktigare. För mig är det min kvinnlighet. Det är det jag har som kanske får en att kolla på en, vilket jag absolut inte vill att det ska vara. För mig är det inte bara fettklumpar det är så mycket mer. Så jag ber dig/er att bara sluta att säga sånt, även fast det egentligen inte är något att bry sig om så blir jag så arg på att man inte kan stå för det! Nej, nu ska jag med min stora bröst som bara består av fett, gå och sätta mig på min rumpa som är även den består av endast fett. Ha det bra alla glada med fettklumpar där ute :)

lördag 23 februari 2008


En dag som gick lyckans tecken. Jag har nu fått min efterlängtade soffa ( den är riktigt fin). Sen så har det i övrigt vart en bra kväll, den vart lugn men skön. Rätt låtar gick vidare till globen, ja man fann inte annat än lycka och hur jävla mycket man ska festa till dem låtarna. Nu sitter jag och har lite ångest och funderar på att skjuta upp min piercing efter att malt genom alla olika ställen jag kan placera den så har jag inte kunnat bestämt mig ännu usch det är sjukt svårt. Alternativen än så länge är : Septum ( näsan), Tungan, Ögonbrynet och Bröstvårtan. Att det ska vara så jävla svårt, ni kan ju gärna säga vad ni tycker skulle passa, får se någon av er kanske kan skriva en så pass bra anledning till varför just där så jag tänker efter och inser att det skulle vara bäst.
Bilden är från kvällen, inte alla dagar man plockar fram glajorna och glassar lite. Och även jag gör fula tecken ibland! Det känns lite ja jag vet inte hur jag ska uttrycka mig utan att jag ska å en massa blickar och en massa skit mot mig. Men det känns som alla ni stackars fjortis tjejer som springer runt på stan och tror att så fort ni får till det med en äldre kille, springer hem till honom knullar, vaknar upp nästa morgon och ser tre killar vid din sida. Sen spyr hela dagen eftersom att han vara tvungen att supa ner dig för att få tyst på dig, ditt gnattande om en massa skit och ditt skratt som får en att vilja ha hörlurar. Det ända han är ute efter är ett skjut och du är den tjejen, den dumma lilla fjortisen. Typ en sån posé är det.

fredag 22 februari 2008


Listan för dagen:


  • Fast Company

  • I'm so excited

  • Hot Stuff

  • I will Survive

  • Ride my pony

  • Your Body Is A Wonderland

torsdag 21 februari 2008


Linus Petter Tåqvist. Hur ska vi börja denna blogg. Det blir en svår utmaning men eftersom jag verkligen vill skriva en blogg om hur mycket jag uppskattar och hur mycket jag faktisk tycker om dig så ska jag väl försöka göra mitt bästa. För er som inte vet vem han är så kan jag väl berätta lite kort. Han är en kille från Östersund som jag fick kontakt med för väldigt länge sedan ( vart är anonymt). Så som jag sa väldigt kort. Okej så nu kör vi.


Du får mig att le, du får mig att skratta. Du säger alltid dem rätta sakerna, du får mig att må bra. Du är en sån kille som alla tjejer vill ha helt enkelt. Du är snäll, söt, är omtänksam, humor har du helt klart, du är trevlig. Okej visst kan du vara dryg och väldigt kaxig, och tro att du är bättre än alla andra ( alla andra = mig ) men sådana är ju alla, om inte minst jag själv. Det är liksom något som ingår i paketet. Att skriv från hjärtat det är en riktigt svår uppgift, det som är tur är ju att du faktisk finns där. En plats i mitt hjärta som en riktigt bra vän, som jag hoppas på att få träffa snart. Än så länge så är jag glad att ha dig som min vän på avstånd, någon som kan få mig att glömma bort allt det där tråkiga i vardagen. En som kan få mig att se på den ljusa sidan och blicka framåt mot framtiden. Du är en sån som alla ska ha, en som alla förtjänar att ha. Avundsjukan till alla dina vänner som faktisk får vara i din närhet och som får ha dig som vän i det riktiga livet, den finns helt klart. Utan att det ska bli för mycket ( skulle kunna skriva sidor) och för att du ska ha orka att läsa genom ditt egna blogginlägg så ska jag bara avsluta med att säga: Jag uppskattar och tycker om dig något otroligt mycket.
( bilden har han valt själv, tänkte bara informera om det!)
Som jag saknar dig. Du får mig att le, får mig att känna att jag är värd något. Usch det är helt förfärligt. Samtidigt som jag ställer mig frågan hur jag sakna något som jag aldrig haft. Ja det är en fråga som jag förmodligen inte kommer få svar på. Vill bara att denna vecka som kommer ska gå snabbt så jag kan få komma in i min lägenhet och för en gångs skull få ha mitt eget utrymme där ingen kommer in. Där jag kan få känna att jag är får vara den jag vill vara utan att behöva tänka på någon annan. Idag har vart en extremt jobbig dag, jag försöker hålla humöret upp, jag försöker att så fort jag pratar, inte brista ut i gråt. Men det är svårt usch så svårt det är. Jag är inte nöjd med den jag är och vad jag har åstadkommit. Tyvärr är det något som bara jag själv kan försöka få bort från mina tankar. Det finns tre ord som jag får höra av en viss person varje dag och det kan jag lova dig gumman att dem orden betyder mer än något annat, även fast jag kanske inte alltid visar hur mycket jag egentligen uppskattar det. Tre ord som jag tycker att fler ska säga, men med den innebörden att dem faktisk menar det och tycker så om den personen.
Ja vad händer i mitt huvud idag? det är en fråga ni ska få svar på. Idag är jag så arg, depp och uttråkad så jag funderar på att ta ett snöre, knyta fast det någonstans högt, ställa mig på en stol och hoppa. Det är så sjukt tråkigt att ha lov det tar fan kål på än. Jag har inte gjort ett skit, jag har inte ens gjort mina arbeten i skolan som jag måste. Jag håller på att ge upp på allt, jag menar jag blir ju ändå inget när jag slutar skolan, vad finns det för mening då att stanna kvar. Kommer hamna på Ica eller något annat ändå. Tänker på mina betyg med som inte alls ser bra ut. Men vad fan ska jag ta mig till, livsglädjen finns inte kvar.. om den någon gång ens har funnits här vilket jag tvivlar på. 10 dagar till spillo. Nu orkar jag inte den här skiten längre. Jag ger upp, varför ens försöka att kämpa, går fan inte bättre för det. Finns inga muskler som orkar jobba längre, det finns bara fett som väntar på att få brännas.

Tårna som rinner längs min kind är inte tårar av glädje, det är inte tårar av sorg. Det är tårar av ensamhet, osäkerhet och en jävla massa skam. Orkar inte mer, hoppet finns inte kvar. Varför gå och tro, gå och hoppas när man vet att det aldrig kommer att ordna sig. När man vet att det inte finns ett slut på denna eviga olycka. Höjer mitt glas till alla er som lyckas och ett glas till alla er som lyckas att få stopp på denna känsla som plågar än. Finns en tid då jag får vara med dem jag vill, och vara den person jag vill och det är när jag är i drömmarnas värld. När jag får ligga i min säng och njuta av det sällskap jag har i drömmen.

tisdag 19 februari 2008


En del dagar är man gladare än någonsin. Just nu känner jag lyckan flöda i min kropp. Med bara 10 dagar kvar så kan man inte annat än att le. Längtan efter den 8:e är något fruktansvärt, fy fan Elfrida då smäller det. Smäller gör det nog inte men en sak är säker, att därifrån kommer nog ingen av oss. Massa skvaller, massa bilder ska det bli. Menar jag har ju ändå vart modell under dagen så man hoppas på att man kan få vara lite fin. Haha huvudsaken är ju trots allt Thaimaten som ska handlas i massvis. Jag ser fram emot det som en tok. Just nu så är det, det ända jag ska ha i mitt huvud. Ser ljust på framtiden. Det ger mig en kick till att göra allt däremellan så mycket bättre. Nu blir det sussa, för imorgon så intar jag min stad, min dialekt, jag ska nämligen till Örebro. Bra lön fick mor med såg jag, haha shopping kanske ? vem vet. Den bortskämda flickan ska göra sitt bästa. Puss, kram och nyp i stjärten
Ny layout. Gärna lite åsikter. Inte för att jag kanske i slutänden bryr mig men det vore skoj, vad ni tycker om och inte tycker om. Kanske någon som anser sig vara kandidat att få vara med på layouten då den kanske anser att den är väldigt omskriven i min blogg? vem vet vad som helst.. haha. Kämpigt om det är personen på bilderna som stör er, för då har jag lite jobbig information till er, hon kommer alltid att vara kvar ! hahah Nej, ironin flödar som den gjort hela dagen. Kände för att göra ett litet lyft på bloggen, byta ju bakgrundsfärg för ett tag sen så bilderna gör den kanske lite roligare. Aja, ha det bra alla trogna läsare ( om ni nu finns ;) ).
Städa, städa, städa. Det resulterar i för mycket tänkande. Ni kanske tror att man inte behöver tänka när man städar det behöver man inte heller, men om man heter Fanny så tar man varje chans man får för att tänka på vad man ska göra. Hur livet kommer se ut när man lägger av med skolan. Vart man ska ta vägen. Det finns så många frågor som åker runt i mitt huvud nu så jag blir nästan rädd för mig själv och min tankar. Att ta en promenad ikväll är precis vad jag behöver. Så jag kan fundera ut vad jag ska göra, vad jag ska säga och hur jag ska förklara det för den. Inte en lätt uppgift, men jag kan inte gå runt såhär huvudet kommer snart att sprängas av alla frågor som aldrig verkar få något svar.

Från det ena till det andra, så är jag så trött på lov nu det har fan bara gått två "skoldagar" och jag ger redan upp. Klart om det fanns något att göra så skulle allt bli så mycket roligare. Men nu gör det inte det och det tar kål på mig. Inte finner jag den ro jag vill finna för att plugga, för det behöver jag egentligen verkligen. Tänkte köra igång med det imorgon men det är nämligen så att vi inte får vara i huset eftersom det är visning. Så vi far till Örebro och äter och kollar i affärer och sånt. Kanske man kan lyckas att få något litet fint av mor. Nej, nu ska jag återvända till mitt tänkande och hoppas på det bästa att jag finner en lösning eller inte bara en utan flera till alla mina "världsproblem".

måndag 18 februari 2008

Idag är jag väldigt glad, det pirrar i magen om vart annat. Jag bara känner glädjen i mig stiga. Snart exploderar jag av lycka och jag vet inte varför. Snälla någon hjälp mig få svar på den här frågan. Varför är jag så överdrivet glad? ha-ha jag får panik snart det är sjukt roligt samtidigt som det är sjukt obehagligt. Aja, glad är mitt eller ja Överlycklig är mitt tillstånd idag. Det är underbart att ha sådana dagar. Snart ska jag få gå ut och rasta av mig lita av lyckan haha hoppas på att lite av pirret i magen kan försvinna, helt sjukt. Känner att en dag som denna så ska man lyssna på Bon Jovi och precis när jag ska sätta på mina älskade skivor så slår det slint i huvudet och jag minns " just det dem ligger ju nerpackade" haha lyckat. Fick ett litet utbrott väldigt litet, bestod av att jag la mig ner på min säng och bara sa nej! haha normalt väldigt normalt haha snart ska jag ut ha det bra alla trogna läsare puss på nosen

söndag 17 februari 2008

Blev väckt imorse. Då visste jag vad som väntade mig. Upp äta frukost och ut och hålla på i trädgården, men som jag sagt tidigare, vad gör man inte för att få ny saker till lägenheten. Idag är det bara 12 dagar kvar tills jag flyttar, ska bli riktigt skoj. Fast det är ändå inte det jag längtar efter mest, det finns en annan sak som jag längtar efter något fruktansvärt. I mina tankar finns den hela tiden, vilket så småningom gör en galen. Vi får se i nästa helg ( väldigt kanske) eller i mars om det är värt att bli galen över. Nej, nu ska jag gå och fortsätta med mitt arbete. Ska till norrköping på Onsdag vilket betyder om jag sköter mig och jobbar som ett svin så blir det en massa shopping, fast det ska ju innebära en mor med ett gott humör med. Nehepp nu blir det åka av. Ha det bra alla trogna läsare (Elfrida) haha puss på er

lördag 16 februari 2008

Kvällens aktivitet blir lugn. Ska ligga hemma i soffan och kolla på TV och ha så roligt som bara jag kan. Andra dagen på lovet blir ensam hemma, min vänner är ute och ha det kul och vad gör jag. Jag sitter hemma och offrar min tid och tankar åt dig. Nej, men för att få ett gott intryck på mor och för att få henne och köpa soffan så fick jag välja bort lite. Men men det är nog värt det. Jag menar det är ju inte bara bra för mig att jag får en soffa, det blir ju bra för dem som inte vill sova brevid en tjej som drömmer att hon är en lönnmördare, inte så kul kanske. Men jag är tyst om det så att inte alla hör det, eller du snarare sagt. Tröttheten börjar komma ifatt mig nu. Efter en promenad hem ifrån Elfrida igår så piggande jag till och hade svårt att somna när jag kom hem. Istället la jag mig i sängen raderade sms ( behövdes verkligen), spelade lite bowling och sen så slocknade jag.

Nattens dröm:
Jag var i skolan. Jag gick där med den största magen av alla. Sen kommer Elfrida fram och säger, Fanny du vet att ditt vatten har gått va?! till min förvåning försöker jag kolla ner men ser inget för min mage är så stor. Elfrida börjar skrika och helt plötsligt står ni tre där på rad och kollar på mig. I kör säger ni : -Det är mitt va Fanny ? jag kollade på er och undrade om jag såg i syne. Helt plötsligt ligger jag i biblioteket och någon skriker det är två stycken det kommer en till. Precis när jag ska ta tag i mina barn så blir det svart och en vägg öppnar sig, mot mig kommer en viking Line båt. Innan jag vet ordet av det så slänger sig en över mig och räddar mig bort från faran. Glömde barnen gjorde vi och dem dog. Sen så sprang vi till andra sidan av skolan och såg den bli totalt förstöras av en Viking Line båt. Det sista som sades innan jag vaknade var att ni i kör sa: Fanny jag älskar dig!

Skum dröm som ingen vill uppleva, det kan jag lova er.

fredag 15 februari 2008

Tack Elfrida, kärleken är funnen!



Alltid känns det som om jag är två steg bakom dig du som alltid får infall, drar åt dig ljuset jag aldrig, men alltid velat prova du säger jag ger dig något som du, alltid har saknat, en godhet en värme och jag lägger mig bredvid och tänk att något så enkelt som du bredvid mig kan göra mig så lugn Det låter som en kliché och en lögn, en kärlekssång, något patetiskt men jag vill bara ha dig Alltid är du vacker, hår och läppar och lockar som, alltid doftar sommar vårregn eller vild kaprifol Alltid med ett skratt som smittar av sig eller smited ned i den Alltid så sköna sängen vi lärt oss att kalla vår Och tänk att något så enkelt som du bredvid mig kan göra mig så lugn Det låter som en kliché och en lögn, en kärlekssång, nonsens, men jag vill bara ha dig!
En dag som går i visdomstandens tecken. Sjukt ont, har vart uppe mesta dels av natten för att försöka finna en ipren, fann jag någon nej. Så här sitter jag och bara vill dö av värken. Men men ska väl sluta gnälla nu. Dags att ta tag i livet nu! Ha ett bra lov alla människor.
'Cause you give me something,that makes me scared, alright.This could be nothing , but I'm willing to give it a try.Please give me something.'Cause someday I might know my heart.

torsdag 14 februari 2008

When I am laid in earth

Denna överskattade dag, visade sig under dagen att bli en rätt hyfsad dag. Efter att på morgonen fått ett kort där det stod "du duger som du är" för mig så var det bara ödet. Efter gårdagens tankar så gjorde det min dag lite att få mötas, även fast jag vet att det kanske inte var så att den var menad att bli till mig. Men jag fick lappen och snacka om att jag är glad över det. Sittandes efter en lång och tråkig lunchrast / håltimme, så sätter jag på mig turbanen och ansluter till resten av klassen. Konstiga blickar fick jag men dem övergick från konstiga till att bara acceptera min dåliga hårdag och låta mig var den jag ville vara. En tjej i klassen hade bakat chokladmuffins det tog emot att äta den men när hon stått och gjort det till hela klassen så kunde jag inte säga nej tyvärr jag kan inte för jag äter inte godis, bullar.. eller fikabröd överhuvudtaget.

Jag knep igen och log och tackade henne. En månad och 14 dagar utan godis och utan choklad, visst har jag ätit fikabröd när Mats fyllde, men inget mer efter det. Satt på lektionen och drömde mig bort efter att min lärare hade bytt mig till Klädmodets historia. Helt plötsligt vibrerar det i min telefon. Jag går ut från klassrummet och sätter mig ner och pratar i telefonen. Kortfattat så var det en person som gjorde min dag till en glad än. Efter det så kom mor och hämtade mig, efter att stackars Elfrida har fått stått ut med mitt ryk som innebar att jag dansade och att jag hoppade runt och sjöng. Solen sken, telefonen ringde, jag fick en uppenbarelse från gud ( ha ha eller ja gud men nästan) och det kunde inte bli annat än en lyckad dag.

onsdag 13 februari 2008


Ibland så kan jag gå i skolan med ett leende(bild bevis på det över). Många får mig att framstå som tråkig och arg. Ibland kan jag vara det, men jag försöker mitt bästa att vara glad. Även fast det inte alltid syns. Om jag dör i natt så vill jag bara säga att ni betyder allt för mig. Jag ska förbättra mig, jag ska börja le. Jag ska försöka hitta glädjen som alltid fanns där förut. Leendet kommer sakta men säkert tillbaks. Spegeln hjälper mig, Elfrida hjälper mig och det finns så många fler som hjälper till. Var bara tvungen att lätta på hjärtat. Tack för att ni finns, tack för att du finns Elfrida och Jenny. Ni är underbara.

tisdag 12 februari 2008

Fashion Against AIDS

Fashion Against AIDS, japp det är något som håller på just nu på H&M. Trots min fattigdom så kunde jag inte mer än att hålla med så jag införskaffade mig en tröja av Timbaland och ett sjukt snyggt linne av Chicks on Speed. Riktigt nöjd med mina ny kläder! För ett jätte bra syfte!



Känner för att nu informera alla som läser, eller ja dig Elfrida, förmodligen bara du som orkar läsa all skit jag skriver haha. Idag så är det bara 17 dagar kvar tills det är meningen att jag ska flytta. Längtar väldigt mycket, fast samtidigt så är jag lite butter och känner att det kanske var ett misstag att välja att bo själv. Så nu sitter jag här och försöker överväga vad som är bra med det och vad som inte är det haha så låt oss se vad jag kommit fram till

BRA!

  • Jag får mitt eget utrymme, behöver inte bry mig om att det finns andra som jag måste ta hänsyn till. ( mer än katterna, och dem andra som bor i lägenheterna ) haha
  • Jag kan springa runt naken och lyssna på musik utan att behöva bry mig om att någon ska se mig, eftersom mitt fönster ligger mot en gård och jag bor högre upp så ska det mycket till om någon ska se mig.
  • Jag kan vara uppe sent, okej det ska jag väl kanske inte säga har hindrat mig här hemma. Men jag kan ha högre ljud på tv:n utan att någon ska gnälla.
  • Får ha toaletten för mig själv. Usch det kanske är något som jag får panik över, trots att vi under dessa år haft två toaletter, så har det alltid slutat med att jag är den som får flytta på mig om jag står och gör mig iordning. Inget mer sådant, sjukt skönt.
  • Det är sjukt bra läge, behöver inte känna mig så beroende av mor min. Jag kan ta mig ner på stan hur lätt som helst, bara gå ner för trappen och öppna dörren och walha.
  • Kan ha besök när jag vill, ingen som kan säga att det inte passar mer än jag själv då. Men det ska nog mycke till att jag ska säga nej till den som frågar.
  • Inte bara bra, utan helt underbart, eller kanske ska jag säga Underbar. Det är min nya granntant. Jag är helt säker på att jag inget annat än att jag kommer att älska henne. Låter säkert konstigt men det var kärlek vid första ögonkastet. Hon synar mig från top till tå och sen kollar hon mig i ögonen, vi ska nog kunna fika flera gånger ska du se.
  • Något mer bra med den är att jag äntligen efter alla dessa år får mina katter hem till mig. Ska bli riktigt mysigt, som den djurvän jag är hahaha

Mindre bra!

  • Något som enligt min åsikt ibland blir mindre bra. Det är att jag vet att det nu helt plötsligt kommer att dyka upp äldre vänner som inser att gud vad bra att jag bor mitt på stan, haha men bara så ni vet så ska jag försöka att inte gå på det.
  • Att duschen inte ligger i lägenheten. Det kan ju vara lite skumt tycker jag, men men det får duga till mig jag får väl inse att jag inte är bättre än så ;)
  • Att det ligger restauranger runt omkring, haha det kan sluta i katastrof. Men med tanke på mitt tillstånd så ska det kanske inte vara så farligt, men det är väl en mindre bra kanske.
  • Att man trots allt kanske saknar sällskapet, att man saknar att ha någon och dela maten med. Men jag ska nog kanske inte vara så orolig över det, jag vet två som säkerligen är redo att ställa upp.haha

När jag nu läser igenom detta så inser jag att det är ju övervägande bra saker. Så vad finns det att vara orolig över, eller att ens fundera över att det skulle vara en dålig idé. 17 dagar kvarstår innan flytten. Ska bli nice, som en del skulle säga ;) hahah

Jag följer i Elfridas fotspår och ska nu göra en lista över min drömmar i livet, så here we go:
  1. Min högsta dröm just nu är att jag ska få leva tills jag blir gammal. Att jag inte ska kollapsa helt och hållet och ge upp på livet.
  2. Så kommer mitt val av karriär. Inom den kategorin så har alltid min dröm vart att bli Operettsångerska, TV- hallåa, journalist, TV- reporter eller polis. Svårt att välja vad man skulle vilja satsa på, men man får väl tänka realistiskt så det lär nog bli att gå polishögskola.
  3. Att jag ska få träffa Jon Bon Jovi, en dröm som skulle finnas kvar i mitt hjärta hela mitt liv. En dröm att få träffa honom, sjunga med honom... ha ha det kanske är ännu en dröm som blir svår att uppfylla men som sagt så är det ju en dröm så!
  4. Jag har en dröm som är precis som Elfridas nästan. Jag önskar att jag kunde sjunga, att jag var begåvad med en vacker röst, så man kan uttrycka sin kärlek och sina känslor på annat sätt än bara skriva och prata med människor.
  5. Vad vill jag ha ut av livet? det är en fråga som en av min högsta drömmar kan svara på. Något som skulle få mig att ge upp vore om jag inte kunde få barn. Min högsta dröm är nämligen att träffa en underbar kille, en som älskar mig och som aldrig skulle gör mig illa på något sätt. Som jag kan få ha hela mitt liv, som kan fylla och göra min dröm att få barn sann. Min högsta och mest betydelsefulla dröm av alla. Är att finna Lyckan & Kärleken.

Sådär ja, nu har jag försökt på mig på detta jag med. Kan väl inte påstå att det var så roliga saker, men det är det jag drömmer om så :)

måndag 11 februari 2008

Välkommen in i mitt liv under tre års tid, det är något jag kan erkänna och något som än idag finns kvar och som jag skäms över. Men vad ska man göra mer än att erkänna och kanske få er att förstå. Dumt jag vet, många anser det kanske som sjukt. Men det gjorde inte jag, jag gör det nu ibland med, hamnar i samma mönster då och då. Man gör sitt bästa ändå så räcker inte det jämt. Ville bara lätta på trycket!

http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=17091
Idag så blir det en tråkig och deppig blogg, precis som innehavaren av den. Går det att gå runt och le när man ser ut som ett as, när man känner sig som ett missfoster. Alltid finns det någon som är bättre, eller jag ska nog säga ser bättre ut. Dem flesta säger att det bara är något jag har fått för mig, men nej det är det inte alls. Jag ser ut som jag gör och jag vet att det bara är jag som kan göra något åt det. Men det är inte så lätt, för så fort det går bra så kommer någon och säger något som inte alls hjälper till. Att jag förra veckan fick reda på att ni ska vara med på visningen så kände jag att spyorna satt i halsen. Självförtroendet sjönk ännu en nivå. Många kan tro att det är det sista som jag har dåligt, alltså självförtroendet, men för tillfället ligger det på botten av alla sjöar och vägrar att flyta upp till ytan. Med detta så kommer en obehaglig känsla som säger att det kommer aldrig att gå hur du än gör. Innan man går till skolan har gjort sig iordning så mår man så bra man känner sig riktigt snygg, men sen när man väl gått innanför de dörrarna så försvinner det man stått och byggt upp hela morgonen.

Det syns inte på utsidan, eller gör det ? Vem vet och vem fan bryr sig. Kommentaren, " om du mår så jävla dåligt varför gör du inget åt det då?" något bra svar på den frågan finns inte, jag kan bara säga att när jag väl försöker och när jag själv mår bra så hittar alltid någon annan något fel. Hur mycket alla än säger att man ska inte bry sig om vad annat folk säger eller tycker, att det är vad en själv tycker som spelar roll. Så har jag bara en fråga, hur kan man stå och säga så till någon, när man själv bryr sig som en tok om vad andra säger och tycker om kläderna...

lördag 9 februari 2008

Ja vart ska vi börja i dagens blogg då. Idag har det vart en väldigt jobbig dag. Det började att jag vaknade påtok för tidigt i morse. Åt min macka och ett glas jucie och sen var det bara att klä på sig och åka till tippen. Det vart två vänder dit, och då har vi ändå inte rensat allt som borde rensas. Börjat packa har jag med, tro det eller ej men så är det. Det är ju trots allt bara 20 dagar kvar tills man ska röra sig ifrån det hus som skulle ha vart det i 8 år i april. Mycket skit man har, det är helt otroligt, kunde haft fem gånger mer. Det är tur att man byt rum ett antal gånger och fått slängt en massa skit. Nu har jag fyra kartonger som ska dit. Det är tomt i rummet förutom möblerna som står, inget skit bara sånt som ska vara där. Dock så ska jag hugga i kläderna snart och kolla vad man ska ha kvar. Lite nervös är jag , eftersom som mor min och jag har en hel del klänningar gemensamt så undrar jag nu vad som kommer att bli mitt. Skulle dock vara skönt att få en helt ny garderob haha hörde nämligen mor min nämna det. Så man får väl hoppas på det bästa att det blir att åka iväg och shoppa :) haha Nej, nu ska jag sluta skriva en massa. Har alltid en tendens att bli en massa skit skrivet. Ha det Super bra tills vidare :)

fredag 8 februari 2008

Dagen vart kort och inte så händelserik. Elfrida var inte i skolan och det var tråkigt. Som tur var så hade jag Ida och prata med det är alltid lika skoj. Satt och funderade och kom fram till att jag måste vara psykisk störd. Tänker jämt, pratar med mig själv och får mina sockeranfall. Det måste ju vara något fel. Så tog jag tag i saken och pratade med Elfrida och detta resulterade i att vi eller ja vi hon konstaterade att Diagnosen ser ut så här:

elfridamariaöstlund ; henrikrosenborg säger:nej, det är symptom på överskottsenergi som behöver få utlopp i och med fysisk aktivitet. så kallat sex.

Ja du, Elfrida vi får se hur det blir med den biten. Anfallen är i alla fall faställda vad dem beror på. Det var skönt det! hahah love you honey

torsdag 7 februari 2008

När jag kom hem idag så hittade jag bilder från mamma och Mats bröllop. Fick en sådan jävla chock så jag funderar på om jag vart hjärntvättad. Jag kollade på tre bilder med anonym och mig och jag förstår inte vad som var felet på mig. Efter den sommaren så i desperation och depression så började jag äta som tröst för att jag x- antal gånger hade fått hört att jag var tjock och att jag kanske skulle gå ner några kilon. Kollade på bilden där står en tjej med storlek 36/38 och har typ den finaste kroppen och så får hon höra sådant. Efter att få höra det ett antal gånger så vart hon hjärntvättad och det hon gjorde var att ligga hemma och må dåligt. Grät varje kväll över varför alla tyckte så om henne. Bilden där jag och anonym står brevid varandra.. så ser man tydligt att jag var den smala och den av oss som hade fin kropp. Nu har jag vuxit till mig och insett att alla måste ha kokat ihop någon jävla röra som skulle göra så att jag bara gav upp. Hur fan kan man göra så mot en person som redan har dåligt självförtroende. Om jag ändå hade haft det tankesätt som jag har idag så hade detta aldrig hänt eller ja aldrig ska jag väl inte sagt. Men då hade jag sluppit det där året i nian, jag hade sluppit den jobbiga perioden i ettan och den jobbiga perioden som pågick i tvåan.

Jag mår dåligt bara jag tänker på det. Där mådde jag skit för att ha den finaste kroppen och tillslut bara gjorde det värre. Jag fattar inget alls, att man kan vara så dum och tro på den jävla skiten. Jag vill inte skylla ifrån mig, att det är deras fel. Men visst fan har dem bidragit till att jag sedan nian i perioder har gjort så min kropp tagit stryk. Vem fan tror helt allvarligt att man kan inte ens på en två månaders period gå ner över 15 kilo om inte mer. Sen att man ljög om hur mycket det egentligen var, var ju bara för att ingen skulle veta. Men att utan säga något så var det en som anade något. Och den En så vill jag bara säga att om du skulle tro något sådant så hoppas jag att du säger till mig. Jag kan säga att jag kan försöka och göra mitt allra bästa för att det inte ska bli så igen, men jag kan inte lova för jag kan förmodligen bryta det löftet. Eftersom jag inte tycker om att bryta dem, så lovar jag inget utan försöker istället

onsdag 6 februari 2008

Always changing your mind, waisting my time, don't bother. But everytime that you call I begin to fall again .It's like I'm losing control of my body and soul, when you are around.I gotta break away before it gets too late .Baby make your mind up, cuz I'm not gonna wait .

I'm taking it out of my hands I'm giving it up: I'm setting you free .Now I'm taking a chance .Cuz what will be is meant to be .What's the point in fighting for love? If it doesn't come easily .Now it's out of my hands.I was ready to jump, right into the fire, with you .But you didn't believe, didn't share your dreams with me. But you gave me enough, just in case of you were lonley.I won't be wrapped around your finger anymore and though it's killing me I'm walking out the door.

I pray that you're missing me like I'm missing you .Tell me that you feel the same way too

mm tro det eller ej men så är det!

tisdag 5 februari 2008

Gjorde min dag!

Jag ska ge dig ett råd som jag fått flera gånger, ödsla inteför mycket energi, och ha roligt med annat i stället, värre saker händer i livet../nilsjohans

söndag 3 februari 2008

I dagens tankar finns bara en sak. Att det ska vara så svårt, att det ska vara så jävla svårt att fatta. Att jag tydligen aldrig lyckas få fram det jag egentilgen vill ha sagt. Chansen kommer hinna försvinna innan jag ens fått den. Det kan ju inte vara annat än förfärligt. Tankar, tankar, åh kära tankar försvinn nu. Jag orkar inte mer. Jag skulle aldrig ha gett mig in på det här. Även fast jag hade vetskapen om att det skulle bli såhär så gav jag mig in på det. Så jävla dumt, så jävla idiotiskt. Att varje dag bara hoppas. Gång på gång bli besviken. Att gång efter gång komma på att det aldrig är någon idé att drömma ens. Nej, sluta tänk negativt. Det är så onödigt att dag efter dag ägna sig åt att tänka på allt negativt, istället för att tänka på allt underbart som faktis pågår i livet! Att sluta tänka negativt och att vara stolt för den JAG är, den underbara och snälla person. Den super glad och söta person som du kan vara om du bara vill!

Japp, det är bestämt, sluta sura och lev varje dag som den vore din sista !

lördag 2 februari 2008

Äntligen är det klart. Nu sitter jag här med lurar i mina öron och börjar tänka ( som det inte har räckt med det jag redan har gjort idag), tänka på hur jävla skönt detta kommer att bli när det äntligen är klart. Tankarna för mig till min lägenhet, som idag hade vart väldigt bra. Har vart lite folk här som absolut inte på något sätt har hjälpt mig. Tankarna om att få ha mitt eget, bara mig själv min tankar. Ett lugn fyller min kropp. Tanken att jag ska resa mig får mig att stelna till. Krampen i benet är outhärdlig, ryggen är värre.. efter att över en vecka haft problem med sträckningen så känner jag efter denna långa dag inte ett dugg bättre. Sängen lockar, om man ändå kunde haft någon som kunde ge en lite massage, är behövande. Nu bär det av till den härliga sängen, sätta på en film och bara njuta av det lugn som jag finner.