Denna överskattade dag, visade sig under dagen att bli en rätt hyfsad dag. Efter att på morgonen fått ett kort där det stod "du duger som du är" för mig så var det bara ödet. Efter gårdagens tankar så gjorde det min dag lite att få mötas, även fast jag vet att det kanske inte var så att den var menad att bli till mig. Men jag fick lappen och snacka om att jag är glad över det. Sittandes efter en lång och tråkig lunchrast / håltimme, så sätter jag på mig turbanen och ansluter till resten av klassen. Konstiga blickar fick jag men dem övergick från konstiga till att bara acceptera min dåliga hårdag och låta mig var den jag ville vara. En tjej i klassen hade bakat chokladmuffins det tog emot att äta den men när hon stått och gjort det till hela klassen så kunde jag inte säga nej tyvärr jag kan inte för jag äter inte godis, bullar.. eller fikabröd överhuvudtaget.
Jag knep igen och log och tackade henne. En månad och 14 dagar utan godis och utan choklad, visst har jag ätit fikabröd när Mats fyllde, men inget mer efter det. Satt på lektionen och drömde mig bort efter att min lärare hade bytt mig till Klädmodets historia. Helt plötsligt vibrerar det i min telefon. Jag går ut från klassrummet och sätter mig ner och pratar i telefonen. Kortfattat så var det en person som gjorde min dag till en glad än. Efter det så kom mor och hämtade mig, efter att stackars Elfrida har fått stått ut med mitt ryk som innebar att jag dansade och att jag hoppade runt och sjöng. Solen sken, telefonen ringde, jag fick en uppenbarelse från gud ( ha ha eller ja gud men nästan) och det kunde inte bli annat än en lyckad dag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar