Äntligen är det klart. Nu sitter jag här med lurar i mina öron och börjar tänka ( som det inte har räckt med det jag redan har gjort idag), tänka på hur jävla skönt detta kommer att bli när det äntligen är klart. Tankarna för mig till min lägenhet, som idag hade vart väldigt bra. Har vart lite folk här som absolut inte på något sätt har hjälpt mig. Tankarna om att få ha mitt eget, bara mig själv min tankar. Ett lugn fyller min kropp. Tanken att jag ska resa mig får mig att stelna till. Krampen i benet är outhärdlig, ryggen är värre.. efter att över en vecka haft problem med sträckningen så känner jag efter denna långa dag inte ett dugg bättre. Sängen lockar, om man ändå kunde haft någon som kunde ge en lite massage, är behövande. Nu bär det av till den härliga sängen, sätta på en film och bara njuta av det lugn som jag finner.