Räcker ut mina händer till gud och hoppas på att du kan ta slut på det här nu. Jag orkar inte, jag kan inte låtsas att det är lugnt med mig längre. Men samtidigt så vill jag inte att personen ska få som den vill. Den vet mycket väl att den fångat mig och fått mig runt sitt lillfinger. Alla dessa ord tar kål på mig, jag vet att jag ska stå på mig. Men hur ska jag kunna det när jag hör det hela tiden, när allt är som det aldrig hänt något. Ska jag spela med, ska jag medvetet visa vad jag tycker, ska jag försöka på något sätt att lurka fram vad jag känner och tycker. Men va fan personen bryr sig säkert ändå inte, var bara ett mellanting som man leker med tills man hittar något eget. Sitter och lyssnar på Ingen vill veta vart du köpt din tröja med Raymond och Maria. Så sjukt bra låt, saknat den. Nu har jag bara en sak kvar att säga: Im the gril of your dreams masquerating as your best friend...